– två dagar om rätten att kommunicera
Närmare tvåhundra deltagare kom till ISAAC Danmarks årliga marskonferens i natursköna Vingstedt i södra Jylland. Per Andersson, styrelsemedlem i svenska ISAAC reste dit. Det visade sig bli en både lärorik, varm och utmanande konferens. Med på resan var även Pers assistent Roger som sammanfattar intrycken.
Det är en fin tradition att möta våren i det leende landskapet i Vingstedt där konferenshotellet ligger. Och även om något snåla vindar blåste hade våren kommit längre än i Göteborg. Dessutom värmde alla glada människor med fokus på allas rätt att kommunicera.
God stämning
Det är svårt att definiera en atmosfär men en välkomnande attityd både märks och känns. Per Andersson brukar säga att de personliga mötena är viktigast – att möta positiva människor med förståelse för samma frågor som han själv brinner för. Det är förstås en förenkling
att prata om danskt gemyt, men inget kunde dölja entusiasmen runt måltider, seminarier och konferensens andra mötespunkter.
Engagerande om KomBo
Att lyckas engagera rätt mix av talare är avgörande för en bra konferens. Där är de danska konferenserna ofta mitt i prick. Konferensens första huvudtalare var Gunilla Thunberg, som är docent i logopedi och forskare vid DART i Göteborg och ett känt ansikte i de här sammanhangen.
Gunilla inledde konferensen med att tala om projektet KomBo – där man har utvecklat en modell för att införa fungerande kommunikationsstöd och AKK i olika LSS-verksamheter. Allt för att ge personer med nedsatt kommunikationsförmåga möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda i sitt boende eller vid sin dagliga verksamhet.
Utbildningsplattformen har kurser för personal på boenden och andra enheter. Ett nyckelord i KomBo är att arbeta evidensbaserat – för att det verkligen ska fungera. Exempelvis visar implementeringsforskningen att det går bättre att införa en förändring på en arbetsplats om hela personalen utbildas på plats istället för att en enstaka personal sänds iväg på extern kurs. Därför satsar man på det. Likaså att det är viktigt att chefen deltar i utbildningen, då ökar sannolikheten att få en bestående förändring.
Gunilla kom också in på en av sina käpphästar, vikten av att använda en responsiv kommunikation, något som evidensen också bekräftar vikten av.
Gloria Soto, om AKK och hemspråket
En annan talare var Gloria Soto, professor från San Francisco med AKK som specialinriktning. Konferensgruppen hade bett henne tala om ”translanguaging”. Bakgrunden är att allt fler barn som använder AKK i Danmark kommer från hem där man talar ett annat språk än
danska. Ändå har AKK-undervisningen fortfarande oftast enbart danska som målspråk. Det innebär att man bortser från hela den språkliga och kulturella miljön hos AKK-användaren och dennes familj. En brist som kan ha negativa effekter både socialt och för utbildning och framtida yrkesliv. Här kan vi fråga oss hur situationen är i Sverige?
Men vad kan man då göra åt situationen? Gloria Soto beskrev begreppet ”translanguaging” som en praktisk strategi för att stödja AKK-användarens hemspråk och kultur. Arbetssättet erkänner och stöttar istället individens samtliga kommunikativa resurser för att
skapa mening och samhörighet. Metoden skapar ett bättre samarbete mellan professionen och familjerna och leder därigenom till en förbättrad språkutveckling.
Att bli en AKK-vänlig skola – och andra ämnen
Marianne Rasch Johnsen och Susanne Treu berättade om hur de på Haug Skol- och resurscenter i Oslo arbetar med teckenstöd. Det är Norges största specialskola för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Av skolans 125 elever, har 85 behov av
AKK. De presenterade hur de jobbar för att nå sina mål om att bli en fullt ut AKK-vänlig skola. Många inspirerande och ofta humoristiska exempel gavs på hur de använder teckenstöd både i och utanför skolan.
Ett axplock av inspirerande teman
Den danska ISAAC-konferensen vimlar av kompetenta talare och intressanta valteman, och vi misstänker att också det är en orsak till att konferensen år efter år lockar så många deltagare. Här kunde man exempelvis lära sig hur man hjälper AKK-användare att erövra
ett matematiskt språk. Eller hur man kan hjälpa till med det livslånga identitetsbyggandet som är självklart för många och borde vara självklart även för personer med kommunikationsutmaningar.
Bara för att ge ett axplock.
Till konferensen kommer speciallärare, logopeder och annan personal med behov av inspiration och fler AKK-perspektiv. Här fanns även andra som var personliga assistenter som jag eller AKK-användare som Pelle. Här fanns även en pappa vars dotter behövde
teckenstöd och sannolikt många andra anhöriga. Några AKK-användare fanns också med och flera träffades på ett uppskattat ”brugermøde”.
Kunstig intelligens och en fin avslutning
Vidare fanns det möjlighet att träffa utställare med spetskunskaper inom olika former av ”talemaskiner” och hjälpmedel. Här, liksom i den övriga konferensen, hördes återkommande ordet ”kunstig intelligens” – det vill säga AI – som förväntas påskynda utvecklingen av kommunikationshjälpmedlen.
Konferensen avslutades med en fin personlig presentation av Kristian Kjærsgaard, själv AKK-användare, som berättade om sin långa vindlande väg till att få en röst som alla kan förstå. Detta spetsat med exempel på alla de olika redskap som han provat under sin
kommunikativa resa.
En nordisk angelägenhet
Utbytet mellan de skandinaviska ländernas arbete inom AKK är angeläget. Det har visserligen varit lite asymmetriskt på så sätt att såväl den danska som den norska ISAAC-föreningen är större än vår svenska motsvarighet, och att vi inte har haft lika stora eller lika återkommande konferenser.
Den danska konferensen kan ge oss i Sverige idéer om hur vi kan organisera egna konferenser. Till hösten, 11 november, kommer ju en dagskonferens att gå av stapeln i Stockholm.
På så vis kan Pers, och andra styrelsemedlemmars, besök vid grannländernas konferenser ge näring och uppmuntran åt arbetet här hemma.
Kontinuitet och kända ansikten
Man brukar säga att man inte ska ändra på ett vinnande koncept. Det har man tagit fasta på i danska ISAAC. Många av ansiktena vi har sett genom åren har fortsatt leda arbetet. Kontinuitet är essentiellt, inte minst med tanke på allt arbete inför en så stor konferens
som denna. Arbetet är av högsta vikt – eftersom alla har rätt att kommunicera.
Text: Roger Gustavsson