Att göra de talade orden synliga

Om visuellt stöd i skolan

Hanna Janebrink arbetar som logoped i grundskolan. Här har hon sammanfattat information om visuellt stöd i skolan – något som de allra flesta har nytta av. Inlägget går att ladda hem som pdf här.

En mycket stor del av undervisningen i skolan ställer krav på språklig förmåga, i samtliga ämnen och i många moment. Elever som har språkliga svårigheter har ofta svårt att tolka och förstå det som sägs, inte minst med tanke på att skolspråket är mer språkligt belastande än vardagsspråket. Det kan bli svårt att sålla ut det viktigaste i en strid ström av muntlig information och även svårt att minnas sådant som lärarna har sagt. Att bearbeta all information är mycket mödosamt för dessa elever och de kan ha mer begränsad bearbetningskapacitet än elever utan språkliga svårigheter. Elever med språkliga svårigheter har även ofta svårt att uttrycka sig muntligt och skriftligt och visa sina kunskaper. Därför behöver vi vuxna som arbetar i skolan stötta upp och tydliggöra den muntliga informationen och ge eleverna ökade förutsättningar att uttrycka sig. Här kan visuellt stöd vara ett viktigt redskap. Fokus i denna text ligger på användning av visuellt stöd inom grundskolan, men kanske delar även kan vara relevanta för anpassad skola och/eller gymnasieskolan.

Vad är visuellt stöd och varför är det bra?

Visuellt stöd förtydligar det talade språket som är flyktigt och snabbt försvinner. Visuellt stöd finns kvar i rummet och gör det lättare för eleven att förstå och minnas muntlig information. Visuellt stöd kan även göra det lättare att koncentrera sig och hålla fokus på det som läraren försöker förmedla. Jag gillar detta citat från Forskningsbloggen: ”Visuellt stöd ger tid för språklig bearbetning, ger möjlighet till egen repetition, stöttar arbetsminne, och hjälper eleverna att SE vad som menas (inte bara försöka hitta mening i en strid ström av ord)!” (https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2019/8/21/visuelltstod). Visuellt stöd kan även ge eleverna strategier för hur de kan ta sig an uppgifter, även när det gäller att uttrycka sig.

Det finns olika typer av visuellt stöd och man kan med fördel kombinera dem. Här kommer några exempel:

  • bilder (fotografier/ritade bilder)
  • skriven text – kombinera gärna med bilder, inte minst för elever som har läs- och skrivsvårigheter
  • tecken som AKK (TAKK)
  • stödstrukturer som t.ex. mallar, tankekartor, diagram och meningsbörjor
  • filmklipp
  • laborativt/konkret material
  • ritprat/sociala berättelser/seriesamtal

Hur kan visuellt stöd användas i skolan?

Visuellt stöd kan fylla en viktig funktion i så väl den fysiska som den pedagogiska och sociala lärmiljön.

Visuellt stöd i den fysiska lärmiljön

Här kan det handla om att se till så att det finns tydlig skyltning så att eleverna med enkelhet kan hitta i lokalerna och att märka upp vad olika lådor innehåller så att det blir tydligt var olika föremål hör hemma. Det kan också handla om att erbjuda visuellt stöd för att tydliggöra vad som ska ske och i vilken ordning, t.ex. bildschema som tydliggör dagens lektioner. Klockbilder vid ett schema kan göra det enklare för eleverna att förstå hur klockan ska se ut när nästa lektion eller rast startar och ofta kan olika typer av tidshjälpmedel hjälpa till att tydliggöra tid som annars är något mycket abstrakt.

Visuellt stöd i den pedagogiska lärmiljön

I den pedagogiska lärmiljön kan visuellt stöd användas för att underlätta för eleverna att ta till sig och förstå innehållet i undervisningen. Det kan handla om att använda bilder, skriven text, filmklipp, laborativt/konkret material för att visualisera instruktioner, genomgångar och arbetsordning (de olika moment som ingår i en uppgift). Något som kan underlätta elevens möjlighet till ökad självständighet är enkla, tydliga instruktioner (gärna med bildstöd) och checklistor av olika slag. Eleverna får då bättre förutsättningar att själv se vad nästa steg är jämfört med att behöva räcka upp handen varje gång ett moment är slutfört. Att använda olika typer av flödesscheman och diagram kan stötta elevernas förmåga att förstå och uttrycka likheter och skillnader, kronologi, sekvenser och orsakssamband.

I den pedagogiska lärmiljön kan visuellt stöd även användas för att förstå, minnas och använda ämnesövergripande och ämnesspecifika ord/begrepp. Ordförråd är ju oerhört centralt inom samtliga skolämnen. Läraren kan skriva upp och ta fram bilder för viktiga ord och begrepp i lektionsinnehållet. Materialet kan sedan användas både för att skapa förförståelse inför lektionen eller ett nytt tema samt under själva lektionen. Ordförrådsblad kan även vara till hjälp för elever som har ordmobiliseringssvårigheter, d.v.s. svårigheter att snabbt och effektivt hitta rätt ord.

Ett annat användningsområde för visuellt stöd kan vara att stötta eleverna i planering och strukturering av det egna arbetet och tydliggöra ”hur:et” – hur ska eleverna ta sig an olika uppgifter? Här kan det handla om olika typer av stödstrukturer så som mallar med bildstöd och meningsbörjor.

För många elever med språkliga svårigheter är det en utmaning att uttrycka sig, både muntligt och skriftligt. Det kan t.ex. vara svårt att snabbt och effektivt hitta rätt ord i ordförrådet (ordmobilisering), att veta i vilken ordning orden ska komma eller hur olika ord ska böjas och/eller att få med alla delar och hålla en röd tråd vid berättande. Här är det viktigt att ge eleverna verktyg för att lättare kunna visa sina tankar och uttrycka sig. För elever som har svårt att berätta muntligt eller skriftligt, kan det vara till hjälp att erbjuda en tydlig berättandestruktur, där eleven får stöd i att veta vilka delar som behöver vara med och i vilken ordning. Om uppgiften är att beskriva ett händelseförlopp eller skriva en instruktion, kan det vara användbart att få fotografier/bilder för de olika momenten.

Tankekartor med bilder och skriven text kan ge eleven idéer om vad han/hon skulle kunna ha med i sin muntliga eller skriftliga redogörelse, t.ex. om uppgiften är att skriva en faktatext om ett specifikt ämne eller göra någon form av beskrivning. Vissa elever med språkliga svårigheter har svårt att komma igång med sitt svar eller sin redogörelse och kan då vara hjälpt av att få tillgång till meningsbörjor, vilket innebär förslag på hur meningen skulle kunna inledas, vilket kan göra det enklare för eleven att komma igång. Om uppgiften t.ex. är att skriva en redogörelse för vad han/hon har gjort på hemkunskapen, kan eleven få dessa startmeningar: ”Idag lagad …”, ”ingredienserna vi använde var …” och så vidare.

Visuellt stöd i den sociala lärmiljön

Elever som har stora svårigheter att uttrycka mer vardagliga behov och önskemål eller föra samtal med jämnåriga kan även vara i behov av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), t.ex. tecken, samtalskartor med bilder och/eller talande hjälpmedel, för ökade möjligheter att förstå och uttrycka sig.

Ritprat/seriesamtal är en form av visuellt stöd som kan vara användbar i den sociala lärmiljön. Det innebär att den vuxna tillsammans med eleven ritar upp en situation som har hänt och pratar om vilka konsekvenserna situationen ledde till och vad man hade kunnat göra istället. Ritprat/seriesamtal kan också användas för att förbereda eleven inför något som ska hända, förstå hur han/hon och andra känner och tänker om något samt att förklara situationer som är ”abstrakta” eller svåra.

Det är vanligt att det sker missförstånd i kommunikationen och för elever med språkliga svårigheter kan det vara svårt att reda ut dessa och tala om för en tredje part vad det är som har hänt. Då kan reda ut-häfte vara ett exempel på visuellt stöd som kan underlätta för elever med språkliga svårigheter att göra sig förstådda. Genom användningen av häftet som ofta innehåller både skriven text och bilder, ställer samtalspartnern ställer frågor om hur personen känner sig, när något hände, vad det var som hände, vilka som var involverade o.s.v. Här finns kostnadsfria exempel på hur reda-ut-häften kan utformas: https://www.vgregion.se/ov/dart/fardigt-material/basmaterial/

Det är även viktigt att eleverna ges förutsättningar för att kunna uttrycka sina åsikter i olika frågor. Där kan plus- och minuslistor eller metoden samtalsmatta vara till hjälp. Man sätter visuell skala högst upp (bilder för t.ex. bra – sådär – dåligt, enkelt – sådär – svårt eller roligt – sådär – tråkigt). Man tydliggör även vilket ämnet är – vad det är man ska prata om och uttrycka sina åsikter kring. Sedan får eleven placera olika kort med bilder under den bild i skalan som passar bäst kring vad han/hon tycker om det som bilden representerar. För att få använda metoden Samtalsmatta behöver den vuxna ha gått utbildning i metoden. Här finns mer information: https://www.vgregion.se/ov/dart/lar-om-kommunikationsstod/uttrycka- asikter-med-samtalsmatta/

Att tänka på vid användning av visuellt stöd:

  • Fundera över vilka ord som ska tydliggöras, för att inte öka det ”visuella bullret” och verkligen tydliggöra budskapet. Om man till exempel jobbar med bildstöd, bör inte samtliga ord i en mening symbolsättas, utan de som är betydelsebärande.
  • Eleven kanske inte förstår en abstrakt bild direkt, men genom att se hur bilden kan användas i olika kommunikativa sammanhang vid upprepade tillfällen, kan han/hon lära sig att förstå innebörden av bilden.
  • Det är av oerhörd vikt att eleverna inte lämnas ensamma med det visuella stödet, utan de behöver tillsammans med vuxen, vid upprepade tillfällen, få lära sig hur det visuella stödet kan användas för att det ska kunna bli det stöd som avsetts. Vi vuxna behöver vara modell och visa!
  • Även äldre elever kan ha behov av visuellt stöd, inklusive bildstöd. Behovet av visuellt stöd minskar inte för att eleven börjar högstadiet eller gymnasiet.

Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för hur visuellt stöd kan utformas och användas inom skolan. Vad har eleverna framför dig för behov? Vad är det som behöver tydliggöras för att det ska bli en lyckad lärsituation? Vilka redskap behöver eleverna få tillgång till för att kunna visa sina kunskaper samt uttrycka tankar, åsikter och känslor?

Att använda visuellt stöd är inte ett mål i sig, utan ett verktyg som ska ge eleverna förutsättningar att nå sina mål. Visuellt stöd är bra för alla elever och helt nödvändigt för vissa.

Tips till dig som vill läsa mer

Deanna hemsida använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbsida, accepterar du vår användning av cookies.