Bliss gör det möjligt

Vet ni vad Bliss är? Och visste ni att det finns en internationell förening för Bliss? Med filmen med Erik Aksberg och detta blogginlägg vill vår gästbloggare, Margareta Jennisch, styrelsemedlem i Blissymbolics Communication International (BCI) ge Blisspråket mer uppmärksamhet.

Erik Aksberg berättar om Bliss

Filmen Att tala – Bliss gör det möjligt är en intervju med Erik som kommunicerat med Bliss sedan han var mycket liten.

Filmen är ett sammandrag av en lång intervju med Erik och fångar några av Eriks tankar kring Bliss. Han säger att Bliss gör att han kan ”tala med vem han vill”. Han är dock bekymrad över logopeder och uppmanar dem att inte göra ”som boken säger”, utan ”våga tänka själva”.

Vad Erik menar är att i böcker kring AKK så beskrivs ofta Bliss (Blissymbolics) som det svåraste alternativet till tal och bildsymboler som lättare, utan att man reflekterar över vilken kognitiv skillnad det kan göra för en person att som alternativ till bilder utvecklas med ett grafiskt språk.

Logopeder och alla andra, som ger råd om alternativa kommunikationssätt, jobbar hårt och tänker själva med barnens allra bästa i sikte, men idag saknas kunskap och erfarenhet på många habiliteringar av att lära ut och kommunicera med Bliss under förskole-och skolåren.

I och med att undervisning i Bliss-språket tagits bort från logoped- och speciallärarutbildningarna så presenteras mycket sällan Bliss som ett alternativ för dem det passar för. Vi får inte uppleva glädjen tillsammans med de barn som med Bliss kan visa ett imponerande kreativt språkligt tänkande. Det är sant att det krävs en hel del kunskap, kontinuitet och stöd i undervisningen och av omgivningen under uppväxtåren, men med barnets språkutveckling i fokus och allt språkligt roligt man kan göra med Bliss-orden, blir det roligt för alla.

I filmen använder Erik en gammaldags kommunikationskarta under intervjun. Han tycker det är snabbast. Idag kan Bliss användas på alla tillgängliga kommunikationsapparater. När Bliss-ord saknas skapar man själv nya. För att underlätta användningen finns en internationell arbetsgrupp som kontinuerligt utvecklar nya Bliss-ord och på norskt initiativ översätts nu även alla bilder i Tobii-Dynavox Snap Core First application till Bliss. Nu ser vi även fram emot att Bliss-karaktärerna skall komma in i Unicode Character Set, och bli enkla att skriva direkt på datorn, men det tar ett par år till.

Vi i Sverige, som har Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har det väl förspänt för att logopeder och lärare till barn som kommunicerar med Bliss får det stöd de behöver. SPSM har ju dessutom BlissOnline databas, som används över hela världen och som har Bliss översatt till ca 20 språk. Kommunikationskartor och undervisningsmaterial i alla former kan göras i BlissOnline. Bliss-texter skrivs lätt med Bliss-ordbehandlaren vilket alla som använder Bliss och även anhöriga till dessa uppskattar mycket.

Vi behöver se Bliss som ett ständigt närvarande alternativ till det talade språket för barn inom skola och habilitering. Låt oss ge dem den möjligheten till språklig utveckling!

För att Bliss skall bli lätt, roligt och möjligt att lära ut, behöver man gå en kort introduktionskurs. SPSM ger kurser regelbundet. I Uppsala ger vi kurser i Bliss för intresserade speciallärar- och logopedstudenter. Hör gärna av er till mig om ni har frågor eller önskemål om kurser i Bliss-språket. Under pandemin blev vi duktiga på att även ge kurser digitalt. På BCIs hemsida www.Blissymbolics.org hittar man workshops och annat intressant om Bliss-språket. Jag rekommenderar varmt Shirley McNaughton’s Blogg ”Blissful Thoughts”.

Slutligen en reflektion efter att ha sett filmen med Erik:
Undrar vilket språk Erik hade haft om han inte som liten erbjudits Bliss som AKK?

Låt oss skapa ett förnyat fokus på Bliss!

Margareta Jennische, margareta.jennische@neuro.uu.se

BCI, Director AAC/Education Division.

Deanna hemsida använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbsida, accepterar du vår användning av cookies.